När vi nu fick chansen att använda oss av "bäckafåran" eftersom vi redan på torsdagen var där och dikade ur "fåran" så att en del av vattnet rann undan, då var det inga problem att spåra upp övergångarna vilket vi gjorde under fredagen. 

Det blev lite av ett allmänt jubel när jag. vid samlingen före start, brättade var dagens övningar skulle ske. Eftersom Mickes fortsättare hade tillgång till större antal områden på Kråkeberget denna dag så kunde vi stanna kvar i "bäckafåran" och köra där även efter fikat. Jag lade till en svårighet där man var tvungen att göra en skarp högersväng efter en nedförsbacke, och direkt efter det räta upp cykeln och gasa uppför en likadan backe, allt detta i ganska lös sand, väl uppe så gällde det att svänga tvärt vänster, inte förlora fart, och klara av ett par djupa spår och fortsätta nedför i det spåret som vi redan hade åkt i tidigare. För oss med stora cyklar med stora hjul är detta inget större hinder precis, däremot så hade småknattarna lite problem att behålla farten runt och efter högersvängen, men efter några varv så började allting att fungera rktigt bra.

Det är med stort nöje man ser dessa småknattar envist ge sej an och även klara av alla konstigheter som vi vuxna hittar på.

Tack för en fin Lördag både ungar och föräldrar!

Hälsn. Hannu.